Bygglov steg för steg

Ta reda på om du behöver bygglov för det du vill bygga, vad detaljplanen säger för ditt område och vad för underlag du måste lämna in.

Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier:

• åtgäder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov.
• åtgärder som kräver anmälan.
• åtgärder som varken kräver lov eller anmälan.

När ditt ärende registrerats hos oss, får du en bekräftelse på att vi fått in din anmälan/ansökan och du får ditt ärendenummer.

Efter registrering gör vi en första granskning för att se om alla handlingar finns med, handlingarnas tydlighet och om åtgärden kräver lov. Om det saknas något så skickas ett kompletteringsbrev till dig.

Handläggning av din ansökan påbörjas först när ansökan är komplett.

Handläggningen består av olika utredningar som till exempel:

• vilka bestämmelser som gäller för fastigheten
• tillgänglighet
• utformning
• placering
• natur- och kulturvärden.

Ärendet kan skickas ut till berörda sakägare (oftast grannar) och andra myndigheter beroende på ärendets karaktär.

Alla ärenden handläggs skyndsamt.

Om åtgärden uppfyller alla krav kan byggnadsnämnden besluta att bevilja lov eller startbesked för anmälningspliktiga åtgärder. För att få påbörja åtgärden behöver du alltid ett beslut om startbesked från byggnadsnämnden. Det räcker alltså inte med bara ett beviljat bygglov.

När beslutet är klart expedierar vi det och du får ta del av det. Om dina grannar har haft synpunkter på ditt ärende får även de ta del av beslutet och har möjlighet att överklaga. Övriga grannar får ett meddelande om att vi har fattat ett beslut.

Två vardagar efter vi expedierat beslutet publiceras en kungörelse i Post- och inrikestidningar, som Boverket ger ut.

Post- och inrikestidningar (Bolagsverket) Länk till annan webbplats.

Man kan överklaga både avslag och positiva beslut. Du som sökande/byggherre liksom berörda sakägare (grannar) kan överklaga byggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan då välja att ändra kommunens beslut eller att avslå överklagan.

Du har tre veckor på dig att överklaga om ni har delgivits beslutet och fyra veckor om ni har fått kännedom om beslutet genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT).

Om ett beslut inte överklagas vinner det laga kraft direkt efter den tiden. Det innebär att beslutet inte längre kan överklagas.

Ett bygglov gäller i fem år från det datum bygglovet vann laga kraft. För att lovet ska vara giltigt måste du dessutom börja byggarbetet inom två år från det att lovet vann laga kraft. Om du inte har börjat byggarbetet inom två år förfaller bygglovet och du får då ansöka på nytt.

Ett startbesked för en anmälan (till exempel en eldstad eller en komplementbyggnad) gäller i två år. Du måste börja och avsluta arbetet inom två år från att du fick startbesked.

Efter beviljat bygglov träffas byggherren, kontrollansvarig och byggnadsinspektören för ett tekniskt samråd. Här går ni igenom alla tekniska handlingar, kontrollplan och övriga krav inför byggnationen.

Mindre projekt som exempelvis en carport eller inglasad altan kräver oftast ingen kontrollansvarig eller tekniskt samråd. Rådfråga byggenheten om du är osäker.

När du har fått ett startbesked får du börja bygga. Startbeskedet får du när kontrollplanen är godkänd och du har lämnat in alla handlingar som behövs för startbeskedet.

Om du påbörjar åtgärden utan startbesked kan du bli tvungen att betala en sanktionsavgift.

Om du vill göra ändringar i utformningen av din byggnation efter att du fått bygglov eller startbesked, så behöver du stämma av dessa med bygglovsavdelningen innan du gör ändringarna.

Vid de flesta nybyggnationer och större tillbyggnader gör vi minst ett arbetsplatsbesök under byggtiden. Vid besöket tittar vi bland annat på hur bygget följer bygglovet och kontrollplanen. Din kontrollansvarige ska vara med vid besöket.

Kompletteringar kan komma att krävas in efter ett arbetsplatsbesök ifall brister upptäckts eller förändringar skett.

Vid enklare byggen, som till exempel växthus eller mindre tillbyggnader, behövs inget arbetsplatsbesök.

När bygget håller på att bli färdigt meddelar du oss och vi håller ett slutsamråd, oftast på byggarbetsplatsen. Byggherren, kontrollansvarig och representanter från kommunen ska vara med på mötet. Vid samrådet går vi bland annat igenom om bygget följer kontrollplanen, att eventuella villkor i startbeskedet är uppfyllda och om det har skett några avvikelser.

Slutsamrådet ligger till grund för att du ska få ditt slutbesked. Kompletteringar kan komma att krävas in om brister upptäcks eller en förändring skett.

Vid enklare byggen, som till exempel växthus eller mindre tillbyggnader, behövs inget slutsamråd.

Innan du flyttar in eller börjar använda din byggnad behöver du få ett slutbesked från kommunen. Du får slutbesked när du som byggherre har visat att alla krav som gäller för bygget är uppfyllda och att nämnden inte har funnit någon anledning att ingripa. Det är du som byggherre som begär att få ett slutbesked. Vilka handlingar du behöver lämna in för att få ditt slutbesked framgår av startbeskedet.

Om du flyttar in eller börjar använda din byggnad innan du fått ett slutbesked kan du bli tvungen att betala en sanktionsavgift.

Du kan få slutbesked även om mindre brister finns kvar. Byggnadsnämnden skriver en anmärkning om bristerna som du ska åtgärda. Om det är fråga om en större brist kan nämnden ge ett tillfälligt slutbesked, ett så kallat interimistiskt slutbesked, som gäller fram tills du åtgärdat bristen eller gjort en nödvändig kontroll. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord prövar nämnden slutligt frågan om slutbesked.