Visionen med Håkan-Månsgården är att området ska bli en del av Varas hjärta – en pusselbit som passar ihop med och kompletterar tätorten. En grön och hemtrevlig plats för alla.

Området ska även tillgodose behovet av olika typer av bostäder och ta hänsyn till jordbruksmarkens användning.

För att skapa ett område som harmonierar med befintliga Vara och samtidigt tillhandahålla ett stort utbud av högkvalitativa bostäder, så kommer förslaget möjliggöra för en kombination av en del högre bebyggelser, villor samt rad- eller parhus. De högre bebyggelserna kan komma att handla om 3-4 våningshus och frågan om hyres- eller bostadsrätter är ännu inte fastställd. Att inkludera olika typer av bostadsalternativ är fördelaktigt för att möta kommunens varierade behov och preferenser.

Ytterligare en del av förslaget är att få in grönska i området i form av parker och grönytor.

Varför ska det byggas just där?

Området Håkan-Månsgården är utpekat i gällande översiktsplan, och sett till Vara tätort finns det inget annat område som har liknande potential till ett centralt, markeffektivt och strategiskt läge för bostäder. Från området är det bara en kort promenad in till centrala Vara med den service som finns där såsom skolor, vård, handel och kultur. Det är även nära till Vara resecentrum och E20 för den som pendlar.

Varför bygger man på värdefull jordbruksmark?

En stor del av Vara kommun utgörs av värdefull jordbruksmark. Genom en lokaliseringsutredning i samband med planprogrammet har man konstaterat att inget annat område kan erbjuda lika många centralt belägna bostäder som detta område kan. Att få fler och varierande bostäder bedöms vara ett väsentligt samhällsintresse och i detta fall väger över hushållning med jordbruksmark.

Varför behöver vi fler bostäder?

Vara, men också Skaraborg har som mål att växa. Under perioden 2023-2030 bedöms befolkningen i Skaraborg öka från 270 000 till 300 000, vilket innebär en flerdubbling av bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet är den enskilt viktigaste faktorn för inflyttning och befolkningstillväxt. Det finns också ett behov av ett mer varierat bostadsbestånd för att skapa så kallade flyttkedjor. Vara kommuns bostadsbestånd består till 70 procent av småhus.

Bostadsbristen i kommunen består i att allt för många bor i bostäder som inte kan anses möta den boendes behov. Att bygga för hela livscykeln och olika målgruppers behov och preferenser är nödvändigt för att kunna tillskapa flyttkedjor. Fler flerfamiljshus av olika typer och med olika upplåtelseformer behöver tillkomma.

Företagsklimatet i Vara är gott men för att möta den rådande och framtida kompetensbristen behövs fler människor. Sett ur det perspektivet är bostadsbyggande viktigt för kompetensförsörjningen.

Vad är ett planprogram?

Ett planprogram är ett sätt att kartlägga och samla in kunskap om ett område innan detaljplaneskedet. Programmet är mer översiktligt och syftar till att ta fram olika lösningar och verka för ett helhetstänk inför detaljplanearbetet. Programmet utförs oftast skriftligt, men kan med fördel innehålla bilder och illustrationer. Ett planprogram är ett sätt att i ett tidigt skede beskriva kommunens mål och visioner för ett större område, exempelvis ett kvarter..

Hur fungerar planprogramsprocessen?

Planbesked

Den som vill upprätta eller ändra en detaljplan kan ansöka om ett planbesked hos miljö- och byggnadsnämnden. Ett planbesked är ett tidigt principbeslut från kommunen om ett detaljplanearbete påbörjas eller inte. Nämnden har fyra månader på sig att lämna ett besked om parterna inte kommer överens om en annan tidsplan.

Program

Ett program är ett sätt att kartlägga och samla in kunskap om ett område innan detaljplaneskedet. Programmet är mer översiktligt och syftar till att ta fram olika lösningar och verka för ett helhetstänk inför detaljplanearbetet. Programmet utförs oftast skriftligt, men kan med fördel innehålla bilder och illustrationer. Ett planprogram är ett sätt att i ett tidigt skede beskriva kommunens mål och visioner för ett större område, exempelvis ett kvarter.

Samråd

När ett planförslag är framarbetat ställs det ut för samråd. Samrådet är till för att samla in synpunkter från berörda aktörer, kommunens nämnder och förvaltningar/avdelningar, statliga myndigheter och länsstyrelsen, föreningar samt olika intresseorganisationer. Ibland anordnas samrådsmöten där allmänheten är välkomna att diskutera planförslaget och ställa frågor. Aktuella planhandlingar ställs ut i olika offentliga lokaler samt på kommunens hemsida.

När samrådstiden gått ut sammanställs samtliga synpunkter som kommit in till kommunen i en samrådsredogörelse. I redogörelsen bemöter kommunen de inkomna synpunkterna genom kommentarer där eventuella åtgärder beskrivs.

Granskning

Granskningen är till för att redovisa för allmänheten hur samrådssynpunkterna har påverkat planförslaget och om förändringar har gjorts.

Granskningen äger rum under minst två veckors tid. Planförslaget finns då att tillgå på hemsidan och andra offentliga platser.

Efter granskningsskedet sammanfattas de inkomna synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Politiken tar sedan ställning till planförslaget, och till slut så antas detaljplanen. Om planförslaget ändras avsevärt efter granskningen ska ett nytt granskningstillfälle åter genomföras.

Antagande

Beroende på vilket planförfarande och omfattning som gäller för detaljplanen, antas planen i kommunfullmäktige eller miljö- och byggnadsnämnden.

Innan en detaljplan antas underrättas de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda under samrådet eller granskningen. De som yttrat sig skriftligen under processen har rätt att överklaga beslutet om antagande.

Laga kraft

Detaljplaner är bindande för efterföljande beslut enligt plan- och bygglagen (PBL). När en detaljplan fått laga kraft utgör den underlag för kommande beslut om bygglov samt vissa anmälningsärenden, enligt plan- och bygglagen. Någon ytterligare prövning utöver det som är reglerat i detaljplanen och inom plan- och bygglagen görs inte vid en lovansökan.